Generella läkemedelsordinationer är en central del av sjuksköterskors arbete och bidrar till säker, effektiv och tillgänglig vård – både inom den skattefinansierade vården och den privata sektorn. Frågan om hur dessa ordinationer ska tillämpas i estetiska behandlingar har nyligen väckt diskussion, särskilt kring behandlingar som botulinumtoxin (“botox”). Den nuvarande osäkerheten kring regelverket riskerar inte bara att påverka de estetiska behandlingarnas framtid, utan även att skapa ekonomiska och organisatoriska problem för branschen och samhället i stort.
Samtidigt som vi respekterar Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) ansvar för att tolka och övervaka regelverk, vill vi belysa vikten av att dessa beslut grundar sig på en bred förståelse av branschens särdrag och de ekonomiska och sociala konsekvenserna för både företag och kunder.
Generella ordinationer – en etablerad och säker praxis
Generella läkemedelsordinationer har länge varit en etablerad del av vården. De möjliggör för sjuksköterskor att hantera och administrera läkemedel enligt standardiserade protokoll utan att kräva en individuell ordination för varje patient. Denna praxis används inom många områden där sjuksköterskor administrerar läkemedel med hög riskprofil, exempelvis:
• Insulin och blodförtunnande läkemedel: Dagligen hanterar sjuksköterskor läkemedel som kan leda till allvarliga komplikationer om de används fel.
• Opioider och smärtlindring: Morfin och andra potenta läkemedel används rutinmässigt under generella ordinationer.
• Akutvård: Vid allergiska reaktioner ges adrenalin direkt, utan tidskrävande väntan på individuella ordinationer.
Botulinumtoxin, som används vid estetiska behandlingar, har en väldokumenterad säkerhetsprofil. Doserna är små och standardiserade, och behandlingarna utförs av legitimerade sjuksköterskor med omfattande utbildning och erfarenhet. Jämfört med många av de läkemedel som sjuksköterskor hanterar inom den skattefinansierade vården är botox en både säker och förutsägbar behandling.
Den estetiska branschens särdrag
Estetiska behandlingar är inte sjukvård i traditionell bemärkelse, utan en del av en växande privat tjänstesektor. De är frivilliga och efterfrågade av miljontals människor, med fokus på välbefinnande och estetik snarare än medicinska behov. Att tillämpa regelverk som är utvecklade för skattefinansierad vård på denna sektor riskerar att skapa ett system som inte speglar dess verkliga förutsättningar.
Sjuksköterskor utgör cirka 90 % av de som utför injektionsbehandlingar i Sverige och har en central roll i att tillgodose den höga efterfrågan på estetiska behandlingar. Många av oss upplever dock att dialogen om dessa frågor inte till fullo har inkluderat vår professionella erfarenhet och expertis. Vi ser fram emot en fortsatt dialog där våra insikter kan bidra till en mer nyanserad förståelse av branschen och dess behov.
Ekonomiska och samhälleliga konsekvenser
Felaktiga tolkningar av lagen kan få betydande ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Den estetiska branschen är en växande sektor som bidrar med:
• Tusentals arbetstillfällen: Klinikpersonal, återförsäljare och kringverksamheter är beroende av att branschen fungerar smidigt.
• Skatteintäkter: Företag inom den estetiska sektorn genererar miljontals kronor i skatteintäkter till samhället.
• Kundnytta och valmöjligheter: Miljontals kunder efterfrågar estetiska behandlingar för sitt välbefinnande, vilket speglar ett stort behov av tillgänglighet och kvalitet i tjänsterna.
Om generella ordinationer för estetiska behandlingar begränsas kan det leda till att kliniker tvingas stänga, vilket skulle resultera i färre arbetstillfällen och förlust av intäkter för både företag och samhället. Dessutom riskerar kunderna att förlora tillgången till högkvalitativa och säkra behandlingar, vilket kan leda till en ökad efterfrågan på oreglerade eller osäkra alternativ.
En nödvändig dialog och anpassning
Vi respekterar IVO:s och andra aktörers engagemang för patientsäkerhet och kvalitet, men vi vill betona vikten av att beslut baseras på en djup förståelse för hur den estetiska branschen fungerar. Genom dialog och samarbete kan vi säkerställa att regleringen är rättvis och proportionerlig, utan att hämma innovation, tillgänglighet och trygghet för kunder och yrkesutövare.
Slutsats: Generella ordinationer behövs för framtidens vård och estetik
Generella läkemedelsordinationer är en hörnsten i både svensk vård och den estetiska skönhetsindustrin. De säkerställer effektivitet, säkerhet och tillgänglighet för patienter och kunder. Att begränsa deras användning i estetiska behandlingar skulle skapa onödig byråkrati, riskera arbetstillfällen och underminera en sektor som efterfrågas av miljontals människor varje år.
Vi uppmanar IVO och andra beslutsfattare att arbeta tillsammans med branschen för att hitta en lösning som är rättvis och anpassad till den estetiska sektorns unika behov. Genom en konstruktiv dialog kan vi skapa ett regelverk som både främjar säkerhet och stödjer en växande bransch som bidrar till samhällets välbefinnande och ekonomiska stabilitet.